Lättläst om något svårt

Känner mig så väl igen mig både som pedagog och pappa. Jag har stått på bägge sidor. Att få vara den som lämnar besked till en familj och själv vara den som får ta emot beskedet. Ditt barn är inte som alla andra. Att försöka släta över, som pedagog. Att vilja döda budbäraren, som pappa.

Fredrik skriver väl och lättläst om ett svårt ämne. Nu finns hans bok Vad händer med Kalle - en pappa berättar att läsa gratis.

Vad händer med Kalle

Hur begränsar jag barnens iPad?

Guidad åtkomst

Barn ska kunna använda våra digitala och analoga verktyg så långt som möjligt. De finns där för dem, inte för mig som vuxen. Min uppgift som pedagog är att möjliggöra inte begränsa ett barn.
Ett barn ska kunna fotografera när den vill eller skapa en ritning på ett slott när den behöver det. Dock måste en del saker anpassas efter de olika individernas förmåga. Att begränsa gör det t ex möjligt att få hålla fokus på en sak.

När vi arbetar med iPad finns det tillfällen då jag vill att barnen bara ska kunna arbeta med en app. Apple har en smidig lösning på det som kallas för Guidad åtkomst. 

Så här gör du:

1. Öppna Inställningar

2. Välj Allmänt – Hjälpmedel – Guidad åtkomst

3. Aktivera

4. Välj kod (välj lämpligt lösenord)

Verktyget Guidad åtkomst begränsar för att möjliggöra. Använd vist.

När du nu vill låsa iPaden till en app så klickar du tre gånger på hemknappen.  Då kommer du till Guidad åtkomst. Välj starta. Då är appen låst och kan endast avslutas med hjälp av tre snabba tryck på hemknappen och därefter koden som du valt.

Detta är ett av flera praktiska tips om IKT i förskola

Förskolegrupper på Facebook

Förskolegrupper på Facebook

En fantastisk resurs att möta andra pedagoger som delar med sig av sitt kunnande, frågor och erfarenheter är förskolegrupperna på Facebook. Har du inte upptäck dom eller missat några kommer här några som är bra. Kollegialt lärande är en viktig del i förskolans utveckling. Istället för att bara kunna vända sig till några få i ditt arbetslag, din förskola eller ditt egna nätverk finns det tusentals andra som du kan dela med dig till och av.

Ta hjälp av kollegor från hela landet, ja hela världen.

Förskolan.se
17.000 medlemmar
En grupp som vill hålla samtal om den goda utvecklingen av förskolan

iPads i skola och förskola
29.000 medlemmar
Inte bara en förskolegrupp, men väldigt mycket om hur du kan använda iPad i förskolan

Förskoleupproret
8.300 medlemmar
Att samtala om arbetsmiljö i förskolan och att hjälpas åt att sätta ner foten för en bättre förskola.

Pedagogiska tips och trix för förskollärare
26.000 medlemmar
Vilket klister är bäst till glas, har någon gjort oljemålningar, enklaste påskkycklingen av kottar. Tips, tips och mer tips.

Reggio Emilia-inspirerade förskolor/skolor i VästSverige
12.000 medlemmar
Är nu mer en grupp för hela landet. Samtal om Reggio Emilia-filosofin.

Didaktik i förskola och förskoleklass
1.3000 medlemmar
Ett möte mellan förskola och förskoleklass. Vad kan vi lära av varandra. Hur kan vi utveckla relationen mellan förskola och skola.

Pedagog i förskoleklass
4.900 medlemmar
Inte förskola men förskoleklass

Saknar du någon grupp? Det finns fler dela gärna med er av de som inte står på min lista.

Pedagogisk miljö är inne

En bra miljö för barn

En innebok med fokus på barns miljö

Så fick jag lägga vantarna på ett exemplar av boken Pedagogisk miljö i tanke och handling. Blir en utmärkt bok att läsa lite då och då. Bra att ha som inspiration och referens för att skapa bra miljö inomhus på förskolan.

Kan du visa fem?

Det normala

Ett, två, tre, fyra, fem...sex

Nästan varje gång vi ska illustrera med kroppen det vi säger använder vi våra händer. På förskolan använder vi många språk för att alla ska förstå. I samlingen, i ett projekt eller på en tur i skogen kommer händerna alltid fram när jag ska illustrera antal. Ja, inte bara jag använder mina händer till det. Barnen visar flitigt genom att hålla upp händerna. En hand för fem och två för tio. 11 i sången Lusse lelle illustreras med två händer och en fot etc.

Men så kom den där dagen när jag fick ett barn i gruppen som hade elva fingrar. Sex plus fem. Hur gör man då. Allt jag hade tagit avstamp i utgick från det normala...

Fyra sekunder

Fortbildning

Fyra timmar kan vara en evighet eller något för kort.
four
Foto: Herr Olsen (CC BY-NC 2.0)

På endast fyra timmar ska jag om en vecka fortbildas i ergonomi, barnyoga och iMovie på iPad. En del skulle kanske säga oj vad fantastiskt. Själv funderar jag på varför inte vart av ämnena är värda fyra timmar var. Det är egentligen allt för lite det med. Men så är det att arbeta på förskola ibland, inget får kosta.

Didaktik i förskola och förskoleklass

Uppenbarligen var denna grupp något som saknades. Efter 2 dagar når vi 1000 medlemmar. Det ger en fingervisning om vad vi känt länge, det saknas bra forum att dela med sig erfarenheter och kunskaper kring förskola och förskoleklass. Detta är inte en grupp för knep, knop och pyssel. Sådana finns det redan.
I förskolechatt kommer vi framöver ta upp ämnen som för förskoleklass. Vad tycker du att vi ska prata om?

Nyttig läsning om didaktik från Skolverket.

Pedagogiskt program för förskolan

Förskolan som fanns före 1998

Till de som tvivlar eller påstår något annat, förskolan fanns före 1998. Det var inte en plats för barnpassning. De som påstår detta var inte med, ljuger eller bara har dåliga kunskaper om svensk förskola.

Till den nostalgiske eller historietörstande bjuder jag idag på styrdokumentet som fanns innan läroplan för förskolan: Pedagogisk program för förskolan (PPF)

Läs även om Barnstugeutredningen.

24 luckor-24 böcker

En julkalender för förskolans pedagoger

Idag drar Martinas ambitiösa adventsprojekt igång igen, Stafettjulkalendern. En pedagog skriver om en bok som har haft betydelse för dennes yrkesroll. Alltid roligt och intressant att läsa vad som påverkar någon annan och till vad.
Själv ska jag bidra med en reflektion dan före dopparedan, 23 december. Kan jag så kan du. Det finns fortfarande några obesatta luckor så hör av dit till Martina om du blir sugen.

Jag deltagit i stafettjulkalendern 2014 och 2013

Foto: Kirrus (CC BY-SA 2.0)
Vilken bok har påverkat dig i yrket?

Helst död?

Ta honom död eller levande...
...helst död.

Det är något som skaver i Åsa Regnérs utredning.

Barnstugeutredningen del 1

Barnstugeutredningen

Del 1

Barnstugeutredningen

1968 års barnstugeutredning - Förskolan : betänkande / avgivet av 1968 års barnstugeutredning. - 1972

SOU 1972:26 (pdf 127 MB)

Lucka nr 5 - Stafettjulkalendern 2014

Lucka nr 5 - Stafettjulkalendern 2014

Vad händer med Kalle? - en pappa berättar.

Någonstans i skärningspunkten för teoretisk kunskap och egen intjänad erfarenhet börjar en förstå hur saker och ting verkligen hänger ihop. När det gäller att få en bättre förståelse för hur föräldrar (vårdnadshavare) reagerar och fungerar kring bl a svåra besked, hjälpte denna bok mig mycket. Många saker föll på plats när jag läste Fredrik Hjelms berättelse om sin son Kalle. En väldigt bra inblick i hur en förälder blir bemött i bland annat förskolan.

Varför tar inte dom till sig det vi säger? Hur kan en som förälder förneka? Känner du igen dina frågor? Boken ger dig en på insidan-förståelse i hur en fungerar och agerar som förälder till barn som i förskolan ofta kallas för bibs-barn.
För mig har boken gett mig en betydligt större insikt om hur jag som pedagog kan möta en förälder kring ett "barn som inte är som alla andra".

Hjelm skriver väl och boken lästes från pärm till pärm första gången, den var omöjlig att lägga ifrån sig.
Nu mer är det en stående rekommendation till elever och nyutbildade kollegor.

Vad händer med Kalle - en pappa berättar

Detta är lucka 5 i Martina Lundströms Stafettjulkalender 2014

Diskutera läsning och språkutveckling i förskolan

#fskSpråk

I kölvattnet av gårdagens förskolechatt om läsning i förskolan föddes taggen #fskSpråk. Där kommer diskussionen fortsätta och utvecklas av alla som deltar. Tycker du att läsning och språkinlärning för yngre barn är intressant och viktigt, då finns denna tagg för dig på Twitter.

Jag är för inkludering men...

Alla får vara med...

Jag vet mycket väl om svårigheterna med att inkludera alla barn på förskola. Jag jobbar mitt andra decennium på förskola. Jag har som förälder också sett hur förskola och pedagoger förhåller sig till barnen som faller utanför "vanlig" och "normal". Där till har jag varit aktiv i olika funkpolitiska sammanhang.

En mängd barn mår dåligt av mår fruktansvärt dåligt varje dag av att inte få vara med i förskolans verksamhet för att pedagoger inte tycker att de hör hemma där. Ursäkterna till att det exkluderande tänkande kan vara olika, men konsekvenserna av en sådan verksamhet blir förödande av många skäl. Dels får inte ett antal barn möjlighet att delta i förskolans fantastiska verksamhet, det som ibland kallas "grunden till ett livslångt lärande" och "det första steget i det svenska utbildningsväsendet". Men dels också för att om vi redan i förskolan exkluderar vissa människor kan vi aldrig få en förståelse för människors olikheter i samhället. Attityder grundlägger vi tidigt i livet. 

...men inte de som stör

Jag tog några skärmdumpar av svar på @annklarssons fråga Hur kan vi bli bättre på inkludering i förskola??, svars som ges av en förskollärare. Svar som jag så ofta mött att de inte ska ses som svar av en enskild individ utan av en hel yrkeskår. 

Om vi vänder på det. Om vi har en verksamhet som sker på bekostnad av några funktionshindrade barn, är den bra då? Hur stämmer den förskolans verksamhet överens med dess värdegrund?

Vem är smart? Knappast inte pedagogen som inte klarar av att utmana en grupp med olika kompetenser.

Detta är tyvärr en vanlig åsikt upplever jag bland förskollärare och barnskötare. Jag håller med om att förskolan ofta får för lite resurser för att kunna möta utmaningar. Men vad betyder det för barnen om du i teorin är för inkludering, dvs att alla ska få vara med (vit, svart, tjej, kille, funktionshindrad, normalstörd, etc...) men i praktiken helst ser att en eller flera barn inte ska vara med?

Vem/vilka får vara med på din förskola? Vem/vilka får inte vara med?

Falska kanelbullar

Kanelbullens dag

Igår var det kanelbullens dag. Då skulle naturligtvis kanelbullars serveras till barnenpå förskolorna.

Vi arbetar för att servera så mycket hemlagad mat som möjligt. Vi strävar tex efter att servera hemkokt sylt, hembakat bröd och hemmagjord färskost. Alla soppor, grytor och gratänger är hemlagade.

Så beskriver Kost och resturang hur deras mat ska tillagas. Jag tycker inte att det stämmer särskilt ofta med verkligheten.

Foto: Andreas Ivarsson (CC BY 2.0)

Vetemjöl, Socker, Palmolja, Rapsolja, Kokosolja, Vatten, Salt, Mono- och diglycerider av fettsyror (E471), Citronsyra, Aromämnen, Jäst, Äppeljuice och Kanel

Det var innehållet på bullarna som serverades vid många av Uppsalas förskolor igår. Jag skäms. Bullarna var inte i närheten av hembakta (vilket dåligt begrepp f. ö.) De innehöll dessutom väldigt mycket som inte har i kanelbullar att göra.

Arbetsmiljö i förskolan som skyddsombud

Skyddsombud/Arbetsmiljöchef

På måndag tar jag över stafettkontot Skyddsombud där jag kommer twittra om mina vardagsfunderingar som skyddsombud på en förskola. Det kommer ske i dialog med @ArbetsmiljoChef som denna vecka gästas av Carina Brandt Nilsson. Jag tror det kommer bli en givande vecka för oss båda och för alla som följer oss.

Bilder: Nils Östergren (CC BY-NC SA 3.0)

Utmaning

För oss som arbetar i förskolan är det självklart och en del vårt arbete att alltid se saker och ting utifrån barnens perspektiv. Men som skyddsombud måste jag kliva ur det och fokusera på den vuxne. Det kan låta konstigt kanske, men för barnskötaren eller förskolläraren är det svårt att tänka på sin egna arbetsmiljö - barnen går alltid först. Därför behövs skyddsombudet och att den har ett fungerande samarbete med förskolechefen och övrig ledning.

Det som påverkar förskolan just nu är den ökande arbetsbelastning som är en följd av den reviderade läroplanen lpfö 98/10 och att barnen i grupperna ökar (förtätning). Stress, dåliga arbetsställningar och förslitningsskador är kanske det vanligaste konkreta att ta tag i.

Dåligt bemött?

Sommarförskola

En rolig plats i sommar eller en fasanfull?
Foto: Veidekke (CC BY-NC-ND 2.0)

 Klump i magen?

Jag skulle vilja ställa frågan till dig som förälder hur du känner att du blivit bemött av personal på förskola/fritids när du talat om att ditt barn ska vara där under sommaren. Hur har du blivit bemött?

Hur har du/ditt barn upplevt verksamheten under sommaren? Har det känts tryggt. Har det varit ordinarie personal, sammanslagna förskolor, sämre/bättre verksamhet? Känner du/er som en belastning när du lämnar ditt barn?

Under gårdagen började förskollärare/barnskötare/specialpedagoger etc dvs pedagoger i o runt om förskolan att diskutera #sommarförskola på twitter, i bloggar och i olika grupper på Facebook.

En fråga som ställdes under gårdagen var: Varför tillåter vi oss att ha en sämre förskola under sommaren än under andra delar av året?

Svara i kommentaren under. Eller skrev en tweet och tagga med #sommarförskola eller skicka epost till sommarforskola (a) gmail.com

Det är förskolans fel!

Jag blev lätt upprörd när jag läste vad förvaltningschefen Kerstin Melén-Gyllensten sa till GT/Expressen säger om tragedin i Eslöv.

"Vi har brustit i våra rutiner" säger hon. Indirekt menar hon att om man följt dom skulle personalen ringt föräldrarna, då pojken inte kom till förskolan.

Indirekt menar Eslövs kommuns förvaltningschef för Barn- och Ungdomsnämnden att om personalen vid pojkens förskola följt rutinerna så hade det tragiska aldrig behövt hända!

Jag är glad att jag inte arbetar i Eslövs kommun. Var börjar en förskolas ansvar och var slutar det?

Detta ska jag gå till botten med!

Utgå från att det är offentligt

Att använda pedagogisk dokumentation är egentligen inget att diskutera. Det ska göras på ett eller annat vis. Inte heller vilket medium som används är väsentligt. I torsdagens förskolechatt hamnade diskussionen flera gånger i skillnaden den på olika medium. Om det t ex är etiskt försvarbart att dokumentera i en Facebookgrupp eller inte. Syftet med chatten var att diskutera aspekter/dilemman utifrån etik.

Jag menar att som pedagog måste jag utgå från att det som jag dokumenterar kommer i någon mån vara tillgängligt för mer än bara mig själv, barnet och dess familj. Det spelar ingen roll om dokumentationen är digitala foton eller utskrifter, handskrivna A4 eller inlägg i en sluten Facebookgrupp. Arbetar du i en kommunal verksamhet är i alla dokument i grunden offentlig handling och kan bli tillgängliga för vem som helst som vill se.

Offentlighetsprincipen som ger allmänheten rätt att ta del av handlingar hos offentliga organ får enbart begränsas genom hemligstämpling och i vilka syften rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas räknas upp i 2 kap 2 § tryckfrihetsförordningen. En konsekvens av detta är att myndigheten är skyldig att på begäran från enskild lämna ut uppgifter som inte omfattas av sekretess. Skyldigheten gäller oavsett om begäran framställs skriftligt eller muntligt.

På min förskola (alla kommunala förskolor i Uppsala) ska alla foton som blir tagna, alla texter, filmer, etc sparas och finnas tillgängliga för framtiden. Allt som är digitalt lagras på kommunens server. Detta inkluderar t ex portfolio och alla bilder som tas på ett barns förskoletid. Vi har ännu inte resonerat så mycket kring de etiska aspekterna på att det vi dokumenterar kommer för alltid finnas där, vare sig barn eller föräldrar vill det nu eller i framtiden.

De bilder min avdelning lägger upp i vårt twitterflöde är alltid genomtänkta i stunden och dessutom väl reglerade i riktlinjer och PM. Nu är inte det dokumentation - utan kommunikation mellan förskola/föräldrar/omvärld. Men vi har fått tänka mycket innan vi kunde genomföra det.

Låt oss därför på torsdag när vi åter försöker närma oss ämnet etiska aspekter/dilemman i pedagogisk dokumentation" lämna vilket medium vi använder och utgå från att det vi dokumenterar är offentligt. 

Arbetar du på privat förskola gäller andra regler.

Läs mer:
23 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m. Utbildningsverksamhet m.m.

Facebookgrupper för förskola

Inte så sällan får jag frågan om det finns några bra grupper för förskollärare och andra pedagoger på Facebook. Jag ska försöka lista några grupper som jag tycker du ska titta närmare på om du arbetar i förskolan. Jag kommer försöka uppdatera listan med tiden.

Nästa inlägg kommer bli en lista på sidor som är bra att hålla koll på om du arbetar i förskolan.


Förskolan.se är den kanske mest aktiva gruppen på Facebook. Pedagogiska diskussioner, praktiska tips samt fördjupning. Drivs av Fredric Gietz

Vi som arbetar i förskolan med framtidens barn. Ganska aktiv allmän grupp om förskolan.

Sociala medier i skolan En grupp för de som vill använda sociala medier i undervisningen.

Som en fluga på väggen En grupp om hur du använder Facebook på förskolan

IKT: Digital Media, Förskola & iPad (Framtidens förskola) Erika Olsson driver denna grupp med inriktning på appar o äpplen i förskolan.

Andriod surfplattor i skola och förskola Erfarenheter, tips och appar för plattformen Android

Appar för Särskolan Bra tips om appar och erfarenheter kring barn med bla NPF

Pedagogiskt forum - förskola Praktiska tips, frågeställningar.

Idébank för förskola/skola

iPads i skola och förskola Paddagogik för både pedagoger och utveckalare

Kom gärna med förslag på de jag missat.